Fria vattenvägar

Återställning av konnektivitet i boreala vattendrag

Fria vattenvägar

Återställning av konnektivitet i boreala vattendrag

Initiativets bakgrund

I den nordiska tajgan har skogsbruket under lång tid format både landskapet och dess vattendrag. Från 1800-talet och långt in på 1900-talet, innan nätverket av skogsbilvägar var utbyggt, användes vattendragen för att transportera timmer till sågverken vid kusten. För att underlätta flottningen rätades vattendragen ut, stenar som hindrade flödet rensades bort, och berghällar och stora block sprängdes med dynamit. De första skogarna som avverkades låg längs de stora älvarna, men när dessa resurser tömdes flyttade både avverkningen och flottledsrensningen uppströms till mindre åar, biflöden och bäckar. För att även dessa små vattendrag skulle kunna bära timmer byggdes tusentals flottardammar, som dämde upp vårens smältvatten vilket släpptes ut i pulser för att skapa tillfälliga högflöden som satte fart på timret. Trots att flottningen sedan länge har upphört finns många av dessa dammar fortfarande kvar. De fragmenterar vattensystemen och blockerar vandringsvägar för fisk, spridning av vattenlevande insekter, samt transport av sediment, näring, organiskt material och frön. Problemet förvärrades under 1900-talet i takt med utbyggnaden av vattenkraft. Även om de största anläggningarna har betydelse för Sveriges energiförsörjning utgör de endast omkring 10 % av landets dammar. Resten står för en ytterst marginell elproduktion – och många används inte längre alls. Därtill kommer tusentals vägtrummor som installerats utan ekologisk hänsyn – ofta för trånga eller felplacerade – vilket ytterligare försvårar för vattenlevande organismer att vandra och sprida sig.

Rewilding Swedens initiativ Fria Vattendrag fokuserar på att ta bort dessa hinder och återställa naturliga flöden i boreala avrinningsområden. Återkopplade vattendrag stärker ekosystemens funktion, förbättrar livsmiljöer för arter som är beroende av fria flöden – och återger den nordiska tajgan sina levande vattensystem.

Finansiering: Open Rivers Programme, Länsstyrelsen Västerbotten
Samarbetsorganisationer: Vindelälvens fiskeråd




Förutsättningar och rewildingstrategi

Utmaningen

Arvet från flottningsepoken lever kvar och fragmenterar våra vattendrag än idag. Under 1800-talets slut och en bra bit in på 1900-talet dämdes åar och småbäckar upp för att möjliggöra timmerflottning. Vårens smältvatten magasinerades och släpptes ut i pulser för att driva timret nedströms. Trots att verksamheten upphörde för länge sedan finns många av dessa dammar kvar. De hindrar fiskvandring, spridning av vattenlevande insekter och stör det naturliga flödet av vatten, frön, sediment och näringsämnen. När flödenas dynamik uteblir förlorar vattendragen sin förmåga att hysa ett rikt och levande växt- och djurliv.

Småskalig vattenkraft adderade ytterligare fragmentering, ofta till ringa nytta för elproduktionen. På senare tid har även fellagda vägtrummor tillkommit problembilden. Tillsammans utgör damlämningarna och vägtrummorna ett allvarligt hot mot fria flöden, naturliga livsmiljöer och de organismer som är naturligt hemmahörande i våra nordliga ekosystem.

Lösningen

Damm- och barriärutrivning

I nära dialog med markägare och myndigheter planeras varje dammutrivningsprojekt noggrant. Innan arbetet påbörjas anlitar vi konsulter för att genomföra kulturmiljöbedömningar och, vid behov, tekniska experter för att utreda dammkonstruktionen och eventuella risker. Att ta bort ett vandringshinder gör det möjligt för vattendraget att återfå sin naturliga funktion. Det ger vandrande fisk möjlighet att åter nå viktiga lekområden uppströms och bidrar till att återställa de dynamiska processer som formar ekologin nedströms i vattensystemet.

Hittills har vi tagit bort fyra dammar, och ytterligare fem planeras tas bort under 2025. Flertalet andra dammar är just nu under utredning med förhoppning om att de ska kunna tas bort framöver.

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.