Från fjäll till hav
Från fjäll till hav arbetar vi för att återställa ett av Europas sista stora skogslandskap genom att återknyta samspelet mellan vatten, skog och vilda arter tillsammans med människorna som lever här.
Ett sammanhängande landskap
Från fjällen längs den norska gränsen till Östersjön sträcker sig den nordiska tajgan som ett stort och sammanhängande landskap av skogar, våtmarker och vattendrag. Det är ett landskap som formas av rörelse. Vatten rör sig genom hela avrinningsområden och transporterar sediment, näring och liv. Renar vandrar över årstiderna och över stora avstånd och binder samman fjäll- och kustekosystem. Växter och djur är beroende av dessa samband för att överleva och utvecklas. Det vi ser här är inte en samling isolerade livsmiljöer, utan ett levande system där allt hänger ihop.
Vid första anblick kan stora delar av landskapet fortfarande upplevas som intakt. Men under det senaste århundradet har många av de processer som formade det förändrats. Skogar har förenklats till likåldriga bestånd med mindre variation och färre gamla träd. Våtmarker har dikats ut, vilket har förändrat hur vatten rör sig genom landskapet. Vattendrag har rätats, rensats och på många håll fragmenterats. Resultatet är ett landskap som fungerar sämre, med lägre biologisk mångfald och minskad motståndskraft.
Det nordiska tajgalandskapet omfattar hela vattensystem, inklusive Umeälven och dess stora biflöden Vindelälven och Laisälven, samt ett nätverk av kustnära avrinningsområden som Öreälven, Hörnån, Leduån, Tavelån, Sävarån, Dalkarlsån och Rickleån.
Att återskapa naturens processer
Vårt arbete handlar om att återskapa de processer som får landskapet att fungera. I stället för att arbeta plats för plats arbetar vi i hela avrinningsområden och följer vattnets och livets naturliga vägar. När vattnet får röra sig mer naturligt kan vattendrag åter forma sina lopp och skapa en större variation av livsmiljöer. Våtmarker börjar åter hålla kvar vatten och återfår sin roll som viktiga kolsänkor. Skogar får tillbaka variation i ålder, struktur och trädslag, med mer lövinslag och död ved. Detta är ett långsiktigt arbete. Målet är inte att skapa fasta slutlägen, utan att stödja ett landskap som kan fungera och utvecklas av egen kraft. Med tiden leder det till starkare ekosystem som bättre kan anpassa sig till förändringar.
Att arbeta med människor och landskap
Den nordiska tajgan är också ett brukat landskap. Skogsbolag, statliga aktörer och privata markägare påverkar alla hur marken används. Det skapar både utmaningar och möjligheter. Verklig förändring bygger på samarbete och på att hitta vägar att stärka ekologiska funktioner samtidigt som lokal kunskap, försörjning och långsiktigt brukande respekteras.
Vi lyfter också betydelsen av samisk markanvändning och renskötsel, som följer samma naturliga mönster som formar landskapet. Dessa samband visar tydligt hur ekologiska och kulturella system hänger nära samman.
Från demonstrationsområde till levande landskap
Inom detta större landskap utgör Rödåns och Hjuksåns avrinningsområden vårt första demonstrationsområde. Här förenar vi rewilding med vårt arbete inom Nature for People i nära samarbete med lokalsamhällen och markägare. Tillsammans restaurerar vi vattendrag, återväter våtmarker och ökar variationen i skogarna, samtidigt som vi skapar möjligheter för rekreation, lärande och lokal utveckling.
Detta är inte den enda plats där vi verkar. I hela det nordiska tajgalandskapet är vi redan aktiva i flera områden och vårt arbete fortsätter att växa. Rödån och Hjuksån fungerar som en utgångspunkt där vi kan testa metoder, bygga samarbeten och visa vad som är möjligt i praktiken. Därifrån utvecklas arbetet vidare. Erfarenheter från ett område tas med till nästa. Med tiden kan restaureringen spridas mellan avrinningsområden och återknyta skogar, våtmarker och vattendrag till ett mer dynamiskt och fungerande landskap där naturen återhämtar sig och människor fortsatt är en självklar del av helheten.
.





