Lösningen

#1 Identifiera hinder för bete och vandring

Tillsammans med renskötare kartlägger vi områden där landskapet försvårar renens vandringar eller betesmöjligheter. Det kan handla om täta skogsbestånd, svårframkomliga passager eller konkurrerande markanvändning. När ett sådant område identifierats diskuterar vi gemensamt vilka åtgärder som kan göra nytta – exempelvis att förbättra betesförhållanden, återställa lavrika skogar eller utforska alternativa metoder för skogsbruk. Målet är att hitta lösningar som gynnar renen, stärker den biologiska mångfalden och samtidigt är rimliga för markägaren – åtgärder som är ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbara.

De samiska renskötarna har en djup kunskap om landskapet och dess förändringar – en kunskap som är avgörande i detta arbete. Genom sina erfarenheter ser de tydligt hur klimatförändringar och intensiv markanvändning påverkar markerna, och bidrar med viktiga perspektiv på hur vi kan arbeta långsiktigt.

#3 Stöd till markägare för att främja naturnära skogsbruk

Naturnära och hållbart skogsbruk innebär att bruka skogen så att dess naturliga värden och funktioner bevaras, samtidigt som den ger stabila och långsiktiga inkomster. Det gynnar både biologisk mångfald, renskötsel och markägare. En varierad skog står bättre emot klimatförändringar, insektsangrepp, bränder och marknadens svängningar.

Till skillnad från traditionellt skogsbruk, med stora avverkningar och höga återväxtkostnader, kan naturnära brukande ge löpande intäkter över tid. Vi erbjuder stöd till markägare som vill satsa på detta. Det kan handla om plock- eller luckhuggning, anpassad röjning i täta bestånd, eller att lämna partier för naturlig utveckling. Så främjas både ekosystem och skogens motståndskraft – med ett skogsbruk som är hållbart för både ekonomi, natur och renskötsel.

#5 Borttagning av avverkningsrester på lavrik mark

Vid gallring av skog lämnas ofta grenar och kvistar på marken, vilket skuggar och kväver marklavarna. Detta kan orsaka långvarig skada på lavpopulationerna, som inte kan bryta igenom de tjocka lagren av rester. Dessutom hindrar det renarna från att komma åt lavarna, en viktig föda under vintern. Avverkningsrester tillför även stora mängder näring till marken, vilket kan förändra den naturliga näringsbalansen i lavrika marker, som ofta är magra. Detta gör att växter som ris och ljung kan utkonkurrera lavarna. För att motverka detta tar vi bort avverkningsrester från känsliga områden. Åtgärderna anpassas efter markens förutsättningar och kan innebära att resterna används som biobränsle, samlas i högar för att gynna insekter, eller eldas upp för att skapa en störning som gynnar brandberoende arter, lavar och marksvampar. Samtidigt undersöker vi sätt att behålla markens näringsämnen och stödja ekosystemet långsiktigt.

#7 Avverkning av contortabestånd

Omfattande plantering av contortatall (Pinus contorta) som inleddes på 1970-talet för att öka virkesproduktionen i norra Sverige har fått allvarliga ekologiska och kulturella konsekvenser. Detta invasiva trädslag bildar täta, svårgenomträngliga och skuggiga bestånd som konkurrerar ut den inhemska vegetationen av mossor, ris och marklavar. Det fragmenterar också landskapet och blockerar historiska renflyttleder, vilket försvårar samisk renskötsel.

För att förhindra spridning av contortatall och för att återställa naturliga skogsprocesser krävs en noggrant planerad, långsiktig strategi. Mogna bestånd bör avverkas, fröbanker tas bort och uppväxande plantor bör röjas i flera omgångar för att förhindra återetablering. Allt detta är avgörande för att motverka contortans negativa ekologiska påverkan och för att återställa artrika, öppna tallskogar som gynnar både djur, friluftsliv och samiska traditioner.

#9 Skapa lokal förståelse för renskötsel

För att stödja både ekologisk restaurering och hållbar renskötsel arbetar vi aktivt med att sprida kunskap om renskötsel. Få känner till hur känsliga renarna är för störningar, särskilt under kritiska perioder som kalvning eller vid säsongsflyttning. Därför är en central del av vårt arbete att främja en dialog som bidrar till ökad förståelse och respekt för renskötselns betydelse både för naturen och kulturen. Genom att dela kunskap vill vi minska missförstånd och öka acceptansen för renskötseln som en levande och naturnära tradition som också är beroende av friska ekosystem. När lokalbefolkning och markanvändare är bättre informerade blir det lättare att hitta gemensamma lösningar som respekterar både natur och kultur.