Vildare skogar

För människa, natur och klimat

Vildare skogar

För människa, natur och klimat

Initiativets bakgrund

En central del av vår fokus i den nordiska tajgan ligger inom Vildare skogar. I initiativet, som syftar till att hjälpa skogarna att återfå sin naturliga mångfald och resiliens, arbetar vi med alltifrån veteranisering, selektiv gallring, återvätning, tillförsel av grov död ved, återintroduktion av mossor till passiv återförvildning. En viktig del i detta är att gynna lövträd. Detta görs genom att gallra ut planterad gran, dämma igen dikade marker och återskapa kopplingen mellan vattendrag och svämplan. Insatserna gynnar arter som vitryggig hackspett, ren, marklavar, groddjur och sällsynta vedlevande skalbaggar. Med finansiering från Svenska Postkodlotteriets Stiftelse inledde vi 2022 restaureringen av lövskogar längs Umeälven i biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka sydöstra del tillsammans med Umeå kommun. Samtidigt lanserade vi insatser kopplade till restaurering av renbeteskorridorer tillsammans med samebyar i Klippen, i biosfärområdets nordvästra del. Tack vare stöd från privata givare och samarbetspartners har vi sedan dess kunnat utöka arbetet, där antalet restaurerade områden stadigt ökar samtidigt som de kopplas samman med ett växande nätverk av korridorer – viktiga spridningsvägar för växter och djur.

Vårt arbete slutar inte vid enskilda områden. Genom att återställa naturliga processer i hela vattenskap skapar vi förutsättningar för skogar, vattendrag och arter att utvecklas tillsammans. ”Vildare skogar” är dessutom tätt sammanlänkat med våra initiativ ”Vildare vattendrag & vårmarker” och ”Samer, renar och naturligt bete”, vilket möjliggör en helhetssyn på återförvildningen av norra Sveriges skogslandskap. Med fortsatt stöd kan vi skala upp och påskynda naturens återhämtning – och ge plats åt vildare, mer livskraftiga skogar.

Finansiering: Svenska Postkodlotteriets Stiftelse, privata donationer
Samarbetsorganisationer: Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka, lokala samebyar, Boreal Orchards

Förutsättningar och rewildingstrategi

Utmaningen

Planterade barrskogar saknar ofta den variation av livsmiljöer som kännetecknar naturliga skogar med träd i olika åldrar. De kalavverkas var 60–100 år, lövträd röjs bort, och täta barrkronor skuggar marken, vilket hämmar undervegetationen – däribland marklavar, en viktig vinterföda för renar. Storskalig dikning torrlägger marker, och tunga skogsmaskiner packar jorden, vilket ökar erosionen och försämrar jordmånen. Kalavverkning och markberedning förstör det nätverk av svamphyfer som förser träd med näring och binder kol under mark där över 80 % av borealregionens kol lagras. När gamla och döda träd avlägsnas försvinner livsmiljöer för vedsvampar, skalbaggar och hålhäckande fåglar. Färre lövträd minskar insekter och fåglars födotillgång, medan minskad lövtillförsel till vattendrag utarmar den akvatiska födoväven. Barrträdens dominans ökar torka, brandrisk och försurning. Fragmenterade skogslandskap isolerar arter och hotar nyckelarter. Utan strukturell mångfald och fungerande svamphyfenätverk blir planterade skogar mer sårbara för skadeinsekter och klimatförändringar.

Lösningen

#1: Återställa skogens jordar genom att fylla igen diken

Genom att återställa vattnets naturliga flöden i torrlagda landskap främjar Rewilding Sweden naturens möjlighet att återförvildas. Diken pluggas och fylls igen för att återskapa fuktiga sumpskogar och våtmarker där mossor, lavar och växter kan återvända. Med högre fuktförhållanden och en naturlig vegetation gynnas insekter, groddjur, fåglar och stora betesdjur som älg och ren. När vatten får stanna kvar i landskapet en längre tid stärks jordhälsan och den biologiska mångfalden, samtidigt som fler lövträd får möjlighet att etablera sig. Mindre erosion från diken betyder renare vattendrag och bättre livsmiljöer för fiskar, flodpärlmusslor och vattenlevande insekter.

Ett naturligt vattenhållande landskap fungerar som en svamp – det minskar översvämningar, skyddar mot torka och skapar en effektiv brandbarriär. Återskapande av skogens hydrologi stärker således det boreala landskapets motståndskraft och ger det möjlighet att återhämta sig på naturlig väg.

#2: Skapa artificiell åldersvariation och grov död ved

Till skillnad från ur- och naturskogar saknar träd i planterade skogar en naturlig åldersvariation. Genom så kallad veteranisering – att medvetet tillföra skador till träd genom att bryta grenar, skrapa bark eller simulera brandskador – efterliknar vi naturliga störningar. Målet är att de veteraniserade träden ska dö långsamt och utveckla karaktärer som kännetecknar betydligt äldre träd. Skadorna ger förutsättningar för nedbrytande svampar att etablera sig, vilket i sin tur gynnar vedlevande insekter och därmed hålhäckande fåglar som vitryggig hackspett, som lever av insektslarver. Åtgärderna påskyndar också bildandet av grov död ved – ett element som saknas i många av dagens skogar och som är en livsviktig resurs för otaliga arter.

Vårt arbete med att påskynda nedbrytningsprocesser och öka skogens strukturella variation återskapar en komplexitet som saknas i likåldriga skogar. Åtgärderna stärker skogarnas motståndskraft och gynnar en rad ekosystemfunktioner som ökar den biologiska mångfalden.

#3: Gallring för att skapa utrymme för naturlig biodiversitet

I uniforma, planterade barrskogar är det svårt för andra trädslag att etablera och växa till sig. De jämnåriga tätt planterade barrträden skuggar dessutom marken så att buskar, marklavar och blommande växter trängs bort. Genom selektiv gallring skapar vi därför gläntor där ljus och markvegetation kan återvända. När lövträd får växa sig stora och fler växter etablera sig gynnas hela ekosystemet – från pollinatörer till björnar som äter blåbär och renar som betar marklavar. En mer öppen blandskog binder dessutom mer fukt och blir mer resilient mot störningar.

Rewilding Sweden har genomfört selektiv gallring på flertalet platser i syfte att återskapa naturliga livsmiljöer för växt- och djurliv.

#4: Bekämpning av invasiva arter

Främmande arter som contortatall, lupiner och jättebalsamin sprider sig aggressivt och tränger undan inhemsk vegetation i den nordiska tajgan, vilket minskar den biologiska mångfalden. Contortatallen bildar täta bestånd som skuggar undervegetationen, hämmar artrikedomen och försvårar för stora djur, som till exempel renen, att ta sig fram. Lupiner förändrar markens näringsbalans genom att binda stora mängder kväve, vilket missgynnar arter anpassade till näringsfattiga boreala förhållanden. Jättebalsamin sprider sig snabbt, skuggar inhemska växter, konkurrerar om pollinatörer och lämnar jorden utsatt för erosion när den dör på vintern.

Att avlägsna invasiva arter och förhindra deras återkomst kräver ofta omfattande åtgärder som avverkning och rotryckning. De öppnade ytorna möjliggör naturlig återväxt, men ibland behövs kompletterande plantering för att påskynda återhämtningen. Bekämpning av invasiva arter är ett viktigt steg i återförvildning för att återställa skogens naturliga funktioner.

#5: Främjande av lövträd

Skogsbruket i norra Sverige har till stor del ersatt blandskogar med barrdominerade monokulturer. Genom att åter ge plats åt lövträd som björk, asp och rönn ökar vi mångfalden och skapar livsmiljöer för en mängd insekter, fåglar och däggdjur.

Utöver att skapa boplatser och ge föda åt insekter och fåglar, förbättrar lövträden jordhälsan, minskar torka och reducerar brandrisker. Dessutom tillför de viktig näring till vattendrag genom lövfällningen på hösten. De skapar också en mer varierad skogsstruktur, vilket gör skogen rikare, mer motståndskraftig och bättre rustad att upprätthålla sina naturliga funktioner. Rewilding Sweden gynnar återetablering av lövträd genom selektiv gallring av barrträd samt markåtervätning genom dikespluggning och främjande av naturlig översvämning.

#6: Sammanlänkning av fragmenterade livsmiljöer

Återförvildning är en kompletterande naturvårdsstrategi. Fokus för många åtgärder vi genomför i norra Sverige ligger på att binda samman fragmenterade landskap för att skapa fungerande, självförsörjande ekosystem där växter och djur kan sprida och röra sig naturligt. Kalavverkning och dammbyggen har dock isolerat många livsmiljöer i skogar och vattendrag, vilket begränsar växters spridning och försvårar djurens möjligheter att vandra, hitta föda och upprätthålla genetisk mångfald.

Genom att skapa ekologiska spridningsvägar i vatten och på land – så kallade blågröna korridorer – öppnar vi upp landskapet och knyter samman livsmiljöer. Vi återställer strandskogar, röjer barriärer i vattendrag, återskapar naturliga vattenflöden i jord och mark och länkar samman skogar med höga naturvärden. Ett sammanhängande landskap gynnar livskraftiga populationer, ökar ekosystemens motståndskraft och förbättrar skogens och vattendragens förmåga att dämpa och motverka effekterna av klimatförändringar.

#7. Påskyndad återförvildning med mossor

Marker som är kraftigt störda eller utarmade – som övergivna grustag eller hårt exploaterad jord – har svårt att återhämta sig på egen hand. Mossor är naturens pionjärer och spelar en avgörande roll i återförvildning. De stabiliserar marken, binder fukt och skapar en grogrund för andra växter att slå rot.

Till skillnad från kärlväxter saknar mossor rötter och är på så sätt inte beroende av näring från jorden. Detta gör att de kan etablera sig nästan var som helst. Genom att återinföra mossor på utarmade markytor påskyndar vi den naturliga återhämtningen, förbättrar markförhållanden och ger ekosystemet en nystart där naturlig återförvildning annars skulle ta mycket lång tid.

#8: Vattenskap – en holistisk syn på återförvildning

Återförvildning handlar inte om enskilda åtgärder – det handlar om att återställa hela ekosystem och de processer som upprätthåller dem. Istället för att fokusera på enskilda arter återställer vi de dynamiska processer som driver biologisk mångfald, återskapar skogar och stärker ekosystemens stabilitet.

Genom att arbeta med en helhetssyn på det vi kallar vattenskap – där skogar, vattendrag, våtmarker, djurliv och markens naturliga funktioner samverkar – skapas livskraftiga och självreglerande miljöer redo att tackla framtidens utmaningar. Med detta ger vi naturen en chans att återförvilda sig på egna villkor.

”När en 800-årig skog avverkas tar det århundraden för de förlorade livsmiljöerna att återvända på naturlig väg. Därför ger vi naturen en hjälpande hand. Genom veteranisering – att medvetet åldra utvalda träd – kan viktiga livsmiljöer återskapas snabbare, till nytta för både natur och biologisk mångfald.”

Mer om initiativet ”Vildare skogar”

Dagens Industi Impact Magazine