Vråssereds vilda skog

Ett demonstrationsområde för naturnära skogsbruk

Vråssereds vilda skog

Ett demonstrationsområde för naturnära skogsbruk

Initiativets bakgrund

Syftet med skogsåterställningen i Vråssered, nordost om Göteborg, var att skapa ett demonstrationsområde för naturnära skötsel utan kalhyggen. Målet var kunna visa upp området för beslutsfattare och samtidigt inspirera lokala markägare att se hur skogen kan brukas med hänsyn till både biologisk mångfald och klimat – utan att slutavverkas. Före återställningen var skogen tät och dominerades av gran. Åtgärderna som genomfördes syftade till att öka variationen i trädslag, strukturer och livsmiljöer.

Underväxande smågranar röjdes bort och lades i högar för att skapa kreotoper – små naturvårdsbiotoper som gynnar bland annat smådjur och svampar. Större granar ringbarkades för att dö stående och skapa habitat för insekter och hålhäckande fåglar. Samtidigt frihöggs ekar och aspar för att ge dem mer ljus och utrymme. Hydrologin återställdes genom att gamla diken lades igen och nya små vattenmiljöer skapades för groddjur och insekter. Utvalda lövträd veteraniserades – det vill säga skadades med olika metoder – för att påskynda bildandet av död ved och därmed främja biologisk mångfald. Ett femtiotal fågelholkar sattes upp, och informationsskyltar togs fram för att visa allmänheten hur området har återställts.

Åtgärderna genomfördes under sommaren 2024 och planerades gemensamt av Rewilding Sweden och ekologer från Göteborgs Stad. Själva arbetet utfördes av naturkonsulter på Miljöteknik i Väst. Initiativet är en del av det projektstöd vi blev beviljade av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse, där huvuddelen av åtgärderna genomfördes i Biosfärområde Vindelälven–Juhttátahkka i Västerbotten.

Finansiering: Svenska Postkodlotteriets Stiftelse
Samarbetsorganisationer: Göteborgs Stad



Förutsättningar och rewildingstrategi

Utmaningen

Restaureringsområdet utgjorde en typisk sydsvensk blandskog, präglad av årtionden av likåldrigt skogsbruk och dominerad av planterad gran. Lövträd som björk, asp och ek fanns, men många av dem var hämmade under ett tätt granbestånd och konkurrerande ungskog. Den stora mängden lövbuskvegetation skapade en enformig skogsstruktur med begränsat utrymme för träd att utvecklas till full storlek. Det nästan helt slutna krontaket begränsade ljusinsläppet och försvårade naturlig föryngring, vilket resulterade i en begränsad undervegetation. Därtill hade äldre dikningar torrlagt området genom att förändrat platsens naturliga avrinning.

Dessa förhållanden minskade skogens ekologiska funktion avsevärt – tillgången på död ved, öppna ytor och livsmiljöer för svampar, insekter, fåglar och groddjur var begränsad.

Lösningen

För att återskapa strukturell variation och ge utrymme för stora lövträd att utvecklas, glesades täta granbestånd ut. Det avverkade materialet lades i högar för att skapa så kallade kreotoper – små habitatstrukturer som ger skydd och föda åt svampar, insekter och groddjur. Vissa äldre granar ringbarkades för att de skulle utveckla åldersstrukturer som lös bark och murket trä. För att ge halvstora lövträd som ek och asp mer ljus och plats att växa till sig röjdes konkurrerande buskvegetation av ungträd bort.

Äldre diken dämdes igen för att återväta marken och gynna groddjur, våtmarksvegetation och vattenlevande insekter. För att påskynda utvecklingen av värdefulla livsmiljöer skadades utvalda lövträd med olika veteraniseringsmetoder – vilket stimulerar bildandet av död ved, håligheter och grov bark som många insekter och hålhäckande fåglar är beroende av.

Bildgalleri

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.